"Tankens lätthet, tingens tyngd - Om frihet" av Sven-Eric Liedman

Även om jag själv filosoferar en hel del om än det ena och än det andra så tror jag inte att jag tidigare läst någon bok som jag omedelbart skulle sorterat under rubriken "filosofi". Sven-Eric Liedmans "Tankens lätthet, tingens tyngd" kan jag dock inte rimligen klassificera på annat sätt. Boken gör en djupdykning i begreppet "Frihet", och till skillnad från den mesta annan litteratur som serverar lättillgängliga slutsatser, kloka livssanningar och råd på vägen så är detta inte någon "handbok för personlig utveckling" utan en djuplodande analys av vad frihet egentligen innebär, ur ett samhällsperspektiv likväl som ur ett personligt perspektiv.

Först och främst bör det noteras att detta är långt ifrån någon enkel bok, den är språkligt likväl som innehållsmässigt komplicerad och kräver väldigt mycket av läsaren. Själv fick jag en liten tankeställare då jag tidvis körde fast i det avancerade språkbruket och de utstuderade logiska resonemangen, och jag frågade mig om det möjligen kan vara såhär som mina läsare ibland känner sig då jag frossat alltför mycket i språkets alla luriga krumbukter. Ingen lätt läsning som sagt och tidvis lät jag innehållet passera utan djupare funderingar, men däremellan var det mycket insiktsfull läsning. Det är ingen bok jag rekommenderar för den med litet tålamod eller den som är svag för kiosklitteratur, men för den som är villig att lägga några timmar på en djupdykning tillsammans med det lilla (men ack så mångfacetterade) ordet "Frihet" så är boken absolut värd att läsa. För den som bara vill ta till sig essensen av bokens lärdomar är sammanfattningen i punktform på sidan 141-142 väldigt god läsning.

Initialt visar Liedman på frihet såsom positiv (frihet till) och negativ (frihet från). Ett samhälle som inte på något sätt är tvingande för individen tillhandahåller negativ frihet, vilket värderas högt i vissa kretsar men för många inte innebär någon egentlig frihet utan leder till en proletär sits utan valmöjligheter. Positiv frihet får man däremot i större utsträckning i ett samhälle som tar kollektivt ansvar, vilket då å andra sidan innebär en mer utpräglad grad av regler och "tvång". Här ses ett tydligt samband mellan trygghet och frihet, kan man vara fri utan trygghet och kan man vara trygg utan att för den skull offra lite av sin frihet?

En annan frihetsaspekt handlar om rätten att välja kontra möjligheten att välja. Om man i realiteten inte har några alternativ så spelar det ingen roll att valet är fritt, och frihet borde handla inte bara om frihet i valet som sådant utan även om frihet till att välja sina val. Ett exempel där en utmålad frihet är bedräglig på just det viset är vårt svenska premiepensionsval, där vi var och en förvisso har rätt att själva göra våra val, men vi är tvingade att välja ty även den som avstår att välja gör i realtiteten ett specifikt val. Här ser vi en koppling till det kapitalistiska samhällets bedrägliga valfrihetsyra som Liedman diskuterar ingående i flertalet kapitel. Den fria kapitalismen leder bevisligen inte till reell frihet för det stora flertalet, och den företagsledda globaliseringen har likaså globala frihetsreducerande effekter för samhället i stort likväl som för merparten av dess invånare. Trots att detta framgår så klart från en djupare analys finns en ingrodd konvention om kapitalets och kapitalrörlighetens goda, och vi fortsätter att låta oss luras av kapitalmaktens propagandamaskineri. Vilken valfrihet har vi egentligen i slutändan då valet står mellan H&M eller Lindex, eller för den del Ericsson eller Nokia? Eller vilken frihet ger det att vi alla individuellt tvingas spela PPM-spelet med vår egen ålderdoms trygghet som insats? Ett sådant samhälle är ett misslyckande enligt Liedman, ur ett frihetsperspektiv. Liedman (och andra före honom) kallar detta "den folkliga kapitalismen", vilken lurar gemene man att offra sin egen reella frihet (säkrad genom trygghet) för att vara fri att vinna stor ekonomisk rikedom, att sannolikheten för framgång är försumbar luras vi vidare att bortse ifrån ty alla har ju också den åtråvärda chansen att kanske kunna vinna, men bara kanske förstås.

Den största behållningen av boken är enligt mig just diskussionen om reell frihet kontra ekonomisk frihet, och industrialiseringens och globaliseringens påverkan på individens och kollektivens grad av reell frihet. Jag fick en hel del tankeställare och i mitt medvetande har den så kallade nyliberalismen än en gång fått sig en känga som sparkat den allt längre utför bluffmakeriets skärskådningsbrant.